Emelie

Det är rätt intressant hur ens humör kan svänga så fruktansvärt snabbt. Satt hemma igår, helt klar och fixad för att åka på kräftskiva. I samma stund som jag tänker på vad jag ska göra, alltså träffa människor och ha kul. Så gråter jag en skvätt, är totalt opeppad och vill inte åka någonstans. anledning: känner sig ensam.. hur går det ihop? Känslor är ibland så starka, att vi kan styras av hormoner som får oss att gråta över skitsaker..
I samma stund som jag sätter mig i bilen som tog med mig ut på landet, så försvann det negativa och omvandlades till positiv energi. Jag lämnade dom där dumma hormonerna hemma.. konstigt hur man fungerar..

Hade en riktigt trevlig kväll, men inte så konstigt då jag har några riktigt fina guldkorn som klasskamrater.